Kristina Hultman
| Kristina Hultman | |
| Född | 1964 |
|---|---|
| Yrke | Journalist, kulturskribent, författare, kommunikatör |
| Nationalitet |  Sverige |
| Språk | Svenska |
| Ämnen | Thomas Quick, Feminism |
Kristina Hultman, född 1964, är en svensk journalist, kulturskribent och författare. Hultman är bland annat känd för sitt engagemang i Quickhärvan.[1][2]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Kristina Hultman ingår i det så kallade "Öjelaget/Quicklaget" (tillsammans med Gubb Jan Stigson, Christer van der Kwast, Seppo Penttinen, Sven Å. Christianson och Göran Lambertz) som ifrågasätter friandet av Thomas Quick.[3][4][5][6][7]
Hultman agerade som redaktör när åklagaren Christer van der Kwast skrev sin bok om Quickärendet 2015.[8] Hon hjälpte också Göran Lambertz i färdigställandet av hans bok Quickologi som också gavs ut 2015.[9] Hultmans engagemang i Quickhärvan har fått motta kritik från en rad journalister och skribenter,[10] bland annat för att försvara föråldrade psykologiska uppfattningar om bortträngda minnen och regressionsterapi.[11]
Hultman har också ifrågasatt åklagare Krister Petersson beslut att lägga ner Palmeutredningen den 10 juni 2020.[12][13][14] Istället har Hultman argumenterat för Christer Pettersson-spåret.[12]
Hultman har sedan tidigt 2000-tal författat åtskilliga artiklar för kulturtidskrifter som Bang, Arena, Ottar och Ordfront. Hon har skrivit om HBT-personers rättigheter runt om i världen, på uppdrag av Utrikespolitiska institutet. Hon har skrivit om sexualiseringen i medierna av kvinnor i Kvinnovetenskaplig tidskrift samt skrivit om feministiska rörelser för Demokratiutredningen.[15]
Författare[redigera | redigera wikitext]
Hultman debuterade som författare 2009 med romanen Undersökningen: eller When I woke up this morning I felt so gay (Modernista) om en vuxen kvinnas komma-ut-process som lesbisk efter att tidigare levt heterosexuellt.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- 2000 – Kristina Hultman. ”Sexualiseringen i medierna - En betraktelse av 90-talet”. Kvinnovetenskaplig tidskrift (senare namnändrad till TGV - Tidskrift för genusvetenskap) (3). ISSN 0348-8365. http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/2216/1972.
- 2009 – Hultman, Kristina - Undersökningen: eller When I woke up this morning I felt so gay
- 2012 – Hultman, Kristina. Kampen mot homofobin: om HBT-rättigheter i världen. Världspolitikens dagsfrågor, 0042-2754 ; 2012:6. Stockholm: Utrikespolitiska institutet. Libris 13478964. ISBN 9789186704698
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Kristina Hultmans höjer sin röst till stöd för ”Quicklaget””. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/gronpress/pressreleases/kristina-hultmans-hoejer-sin-roest-till-stoed-foer-quicklaget-1149772. Läst 14 februari 2021.
- ^ ”Offret är en man | kvinnotryck”. 2 februari 2020. https://www.kvinnotryck.se/offret-ar-en-man/. Läst 14 februari 2021.
- ^ ”Thomas Quick versus Kristina Hultman | Hela landet | Inrikes | nyhetsverket.se”. web.archive.org. 2 mars 2017. Arkiverad från originalet den 2 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170302030003/http://nyhetsverket.se/nyhet/26244/Thomas-Quick-versus-Kristina-Hultman. Läst 14 februari 2021.
- ^ Hultman, Kristina (28 april 2015). ”Kristina Hultman: ”Därför är jag med i Quick-laget”” (på svenska). Feministiskt Perspektiv. Arkiverad från originalet den 20 november 2015. https://web.archive.org/web/20151120071515/https://www.feministisktperspektiv.se/2015/04/28/kristina-hultman-darfor-ar-jag-med-i-quick-laget/. Läst 19 november 2015.
- ^ ”Kristina Hultman: ”Därför är jag med i Quick-laget””. feministisktperspektiv.se. https://feministisktperspektiv.se/2015/04/28/kristina-hultman-darfor-ar-jag-med-i-quick-laget/. Läst 14 februari 2021.
- ^ ”Quicklaget: Det måste vara nog nu”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/debatt/quicklaget-det-maste-vara-nog-nu/. Läst 14 februari 2021.
- ^ Jan Axell, Sven Å Christianson, Kristina Hultman, Christer van der Kwast, Göran Lambertz, Seppo Penttinen, Gubb Jan Stigson (4 och 8 oktober 2015). ”Till Justitiedepartementet: Yttrande över Bergwallkommissionens rapport, SOU 2015:52”. Öjegruppen. https://www.regeringen.se/4add1b/contentassets/7bf8a4879bcf4deebee45f10d442902c/61.-ojegruppen.pdf. Läst 14 mars 2021.
- ^ Kwast, Christer van der (2015). Bortom rimligt tvivel : Thomas Quick och rättvisan. Bladh by Bladh. ISBN 978-91-87371-51-6. OCLC 941305668. https://www.worldcat.org/oclc/941305668. Läst 14 februari 2021
- ^ Lambertz, Göran (2015). Quickologi. Fri tanke. sid. 496. ISBN 978-91-87513-27-5. OCLC 942096320. https://www.worldcat.org/oclc/942096320. Läst 17 februari 2021
- ^ Oisín Cantwell (5 juni 2015). ”I detaljerna finns förödande slutsatser”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/Mga7Kr. Läst 14 februari 2021.
- ^ Dan Josefsson (7 mars 2014). ””Kristina Hultmans kritik är häpnadsväckande fri från substans””. DN.SE. https://www.dn.se/kultur-noje/kristina-hultmans-kritik-ar-hapnadsvackande-fri-fran-substans/. Läst 14 februari 2021.
- ^ [a b] ”DEBATT: Hur vet Netflix vem som mördade Palme?”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/WOmR6G. Läst 17 februari 2021.
- ^ ”DEBATT: Snart känner vi bara till konspirationsteorierna”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/dlJqRJ. Läst 17 februari 2021.
- ^ ”DEBATT: ”Märkliga argument om Palmemordet””. Svenska Dagbladet. 24 augusti 2020. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/markliga-argument-om-palmemordet. Läst 17 februari 2021.
- ^ Civilsamhället som demokratins arena - SOU 1999:112. Fakta Info Direkt. 1999. ISBN 91-7610-842-2. OCLC 46824034. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/1999/01/sou-1999112/. Läst 14 mars 2021